Natten var relativt lugn. Fröken Signe hade svårt att komma till ro i ny säng men framåt 11tiden igår kväll så somnade hon. Men då var det istället jag som inte kunde sova.. Låg bara och tittade ut i luften och lyssnade på klockan över sjukhusdörren som envist tickade på, utan några som helst tankar på att sänka tempot och ge mig mer tid till återhämtning.
Vid tolv kom nattsköterskan in första vändan ( medicindags), vid ett kom hon igen (koll av andning, puls och syresättning..), sen fick vi sova, ända till fyra då hon kom igen med mediciner. Nu fungerade inte PVK'n (kanylen) längre och det blev till att embla (bedöva med salva) på flera stället. Vid det här laget var Signe klarvaken och väldigt missnöjd. Det tog gott och väl en halvtimme innan man var klar. Fick sen sova till halv sju då man kom in igen, väckte mig och drog upp persiennerna för att få in ljus. Ny infart (PVK/kanyl) skulle sättas. Att sätta en kanyl i Signe är (som jag berättat i tidigare inlägg) en mardröm. Dels är kärlen förstörda från alla tidigare nålar och har därmed ett väldigt krokigt utseende och dessutom är dem väldigt sköra och spricker väldigt lätt. Nu försökte man sätta en infart i Signes hand men det gick inte, nålen kom halvvägs in sedan tvärstopp. Blodkärlet är krökt... Nytt försök i ena foten och nu gick det bättre. Yes, ännu en kanyl på plats! Nogrann omplåstring och flera blodprov fick man. Efter det höll sig Signe vaken en timme, sen somnade hon... ..och hon sover fortfarande (5 timmar senare..) Hon är helt slut! Men positivt är att hon inte har skrikit lika mycket idag under den stund hon var vaken samt att hon verkar komma mer till ro. Igår somnade hon av utmattning mellan skrik/vrål attackerna, idag sover hon för att hon är så trött.
Vad säger läkarna då? CRP (infektionsvärdet som skall ligga under 5 på en frisk person) fortsätter att stiga och är idag över 220!! Stackars... Dessutom höga vita blodkroppar vilket tyder på en bakteriell infektion.
Ryggmärgsprovet som togs igår innehöll ovanligt många vita blodkroppar vilket gör att man misstänkter meningit, dvs hjärnhinneinflammation. Man kan dock inte vara säker fören man fått svar på odlingen, vilket tar några dagar till.... Om det skulle vara så illa så innebär det att vi måste till Astrid Lindgrens Barnsjukhus på Karolinska i Stockholm för att återigen operera ut shunten och ligga med V-drän. Been there, done that och vill INTE göra om det!! Suck.. Med vår vanliga tur (läs otur) så ser jag framför mig att vi kommer åka till Stockholm inom några dagar. Två olika penicillin är insatta så förhoppningsvis skall hon kunna pigga på sig lite under tiden. Men om bakterierna får fäste i shuntslangen så måste slangen och shunten bort, man kan aldrig få bort bakterierna från den med hjälp av penicillinbehandling. Om bakterierna finns i ryggmärgen så finns dem också i shuntslangen.
Jag återkommer med mer info så fort jag fått veta mer! Jag förstod på FB att jag har många oroliga läsare och det värmer mig verkligen att det är så många som hör av sig med sms, meddelande och samtal. Love you!
Kramar från M & en sovandes S <3
Vid tolv kom nattsköterskan in första vändan ( medicindags), vid ett kom hon igen (koll av andning, puls och syresättning..), sen fick vi sova, ända till fyra då hon kom igen med mediciner. Nu fungerade inte PVK'n (kanylen) längre och det blev till att embla (bedöva med salva) på flera stället. Vid det här laget var Signe klarvaken och väldigt missnöjd. Det tog gott och väl en halvtimme innan man var klar. Fick sen sova till halv sju då man kom in igen, väckte mig och drog upp persiennerna för att få in ljus. Ny infart (PVK/kanyl) skulle sättas. Att sätta en kanyl i Signe är (som jag berättat i tidigare inlägg) en mardröm. Dels är kärlen förstörda från alla tidigare nålar och har därmed ett väldigt krokigt utseende och dessutom är dem väldigt sköra och spricker väldigt lätt. Nu försökte man sätta en infart i Signes hand men det gick inte, nålen kom halvvägs in sedan tvärstopp. Blodkärlet är krökt... Nytt försök i ena foten och nu gick det bättre. Yes, ännu en kanyl på plats! Nogrann omplåstring och flera blodprov fick man. Efter det höll sig Signe vaken en timme, sen somnade hon... ..och hon sover fortfarande (5 timmar senare..) Hon är helt slut! Men positivt är att hon inte har skrikit lika mycket idag under den stund hon var vaken samt att hon verkar komma mer till ro. Igår somnade hon av utmattning mellan skrik/vrål attackerna, idag sover hon för att hon är så trött.
Vad säger läkarna då? CRP (infektionsvärdet som skall ligga under 5 på en frisk person) fortsätter att stiga och är idag över 220!! Stackars... Dessutom höga vita blodkroppar vilket tyder på en bakteriell infektion.
Ryggmärgsprovet som togs igår innehöll ovanligt många vita blodkroppar vilket gör att man misstänkter meningit, dvs hjärnhinneinflammation. Man kan dock inte vara säker fören man fått svar på odlingen, vilket tar några dagar till.... Om det skulle vara så illa så innebär det att vi måste till Astrid Lindgrens Barnsjukhus på Karolinska i Stockholm för att återigen operera ut shunten och ligga med V-drän. Been there, done that och vill INTE göra om det!! Suck.. Med vår vanliga tur (läs otur) så ser jag framför mig att vi kommer åka till Stockholm inom några dagar. Två olika penicillin är insatta så förhoppningsvis skall hon kunna pigga på sig lite under tiden. Men om bakterierna får fäste i shuntslangen så måste slangen och shunten bort, man kan aldrig få bort bakterierna från den med hjälp av penicillinbehandling. Om bakterierna finns i ryggmärgen så finns dem också i shuntslangen.
Jag återkommer med mer info så fort jag fått veta mer! Jag förstod på FB att jag har många oroliga läsare och det värmer mig verkligen att det är så många som hör av sig med sms, meddelande och samtal. Love you!
Kramar från M & en sovandes S <3
*Sänder styrka* <3
SvaraRadera/Carola