Blä...

Jahaja, så var vi här på sjukhuset igen. Instängda på ett litet rum, med slangarna hängandes från Signes lilla kropp. Efter förra vändan med konstaterad halsfluss så pigga Signe på sig riktigt bra. Dock pajade magen totalt och nya besök för en vecka sedan visade på förstoppning. efter behandling med Resoulax hemma så har magen blivit allt bättre men Lilla Signe har blivit sämre. Hon har fått hosta och blivit förkyld.. Under helgen som Gått har magknip avlöst hostattackerna och vi har gått och väntat på att hon skall bli bättre... Lite feber från och till men inget "allvarligare". Pratade med Signes läkare i måndags och hon höll med om att det lät som om hon dragit på sig ytterligare en förkylning. Men efter att ha sovit ganska mycket under måndagen och när hon fortsätter tisdagen med att bara vilja sova så blev jag allt mer orolig.. Så igår (tisdag eftermiddag) åkte jag in med henne.
Hon var vaken när vi satte henne i bilen och hon såg riktigt pigg ut när vi åkte. Men vi hann inte mer än in på barnakuten här i Västerås innan hon slocknade igen. Hon hade då sovit mer än tre timmar på förmiddagen och Signe sover sällan mer än en timme om dagen numera...
Fick komma in ganska snabbt och hade turen att få en bra och duktigt läkare. Han reagerade på en gång på att hennes symptom kunde vara allvarliga och ett tu tre så fick vi byta rum till akutrummet. Inom loppet av ett par minuter så var det 6 sköterskor och 3 läkare inne samtidigt... Prover skulle tas, nålar sättas, en läkare skulle ha koll på hennes medvetande hela tiden. Signe ömsom sov ömsom skrek och kämpade... 7 stick senare så får man äntligen i en nål i ena foten. Då var det dags för lungröntgen vilket de gjorde inne på rummet.. Å sen dags för ny lumbalpunktion... Med förra LP'n i färskt minne kom ångesten krypandes. Tack och lov samma läkare som sist och hon kom ihåg hur upprörd Signe varit så nu tog man sig tid att embla och dessutom bedöva... Vilket gjorde att hon endast gnydde till lite under själva sticket in i ryggmärgen..
Sen fick vi ta oss in på avdelningen och in på ett rum, bara för att en stund senare får gå ner och göra en ny CT (datortomografi) över Signes hjärna. Ännu en undersökning som hon sov sig igenom. Innan vi fick lämna akutröntgen gjordes ett ultraljud över magen...
Fick lite svar pö om pö igår kväll. Under ett av alla samtal misstänktes att det kunde vara en ny hjärnblödning.. Kan ni förstå min oro innan jag fick svar på att det inte var så.... Urk, blir kräkfärdig bara jag tänker på de tankar som gick igenom mitt huvud igår...
Nåväl, igår misstänktes lunginflammation men även en trolig hjärnhinneinflammation... Natten har varit orolig för Signe.. Idag är man lite lugnare och säger att hon definitivt har en lunginflammation men att man är mer hoppfull om att det inte är något i hjärnan. Signe behöver syrgas för att syresätta sig.. Utan syrgasen dimper hon ner under 80% vilket är alldeles för lågt..

Så nu ligger vi här igen.. Signe sover och jag gör inget alls....

Mina föräldrar är uppe och de får ta hand om Hilda så Henrik kan jobba några dagar... Dock åker dem hem igen imorgon. De har varit här och hjälpt till med flickorna under öppningshelgen på Kungsbyn.

Måste nämna några ord om Kungsbyn. Vi hade säsongspremiären i helgen som varit och trots oro kring Signe och att jag fått åka hem ett par vändor under dagarna så har allt flutit på riktigt bra. Vi har fått en fantastisk respons av våra besökare, vilket känns jättekul. Vi hade mer folk än någonsin och idel glada besökare.
Personalen har varit helt suveräna och jag kan bara vara SÅ NÖJD!!! Om vädergudarna är på vår sida i år så kan det bli en riktigt bra sommar!
Och om vi bara kan hålla oss friska så kanske jag kan få jobba lite oxå... ;)

Jag mår allt annat än bra, men försöker ta fasta på ljuspunkterna i vardagen... Återigen känner jag dock att jag inte orkar engagera mig i allt jag vill... Krafterna finns men de är svaga och jag behöver dem själv just nu! Så mina kära vänner, om jag är lite frånvarande så ha tålamod...

Tack för att ni finns!

/M