Hur berättar man en hemlighet...

...tror att vi just har gjort det!

lördag 11 maj 2013

Bättre..

Har ju "glömt berätta" att vi är hemma igen. När man är inlagd så finns det så mycket tid över och då blir det tätare uppdateringar, men så fort man kommer hem så har jag tusen järn i elden och därmed massor av saker som skall hinnas med.. Å då blir blogginläggen lidandes..

Vi fick komma hem i tisdags, det blev alltså exakt en vecka på sjukhus. Fortfarande kan läkarna inte säga vad det var som hände med Signe men eftersom hon är mycket bättre i andningen och alla värden såg bra ut så släppte de äntligen hem oss.
Här hemma har det gått upp och ner. Magen har strulat massor, och först igår (fredag) så kände jag att det vände för henne. Idag har hon varit så glad och pigg. Hon har varit med på Kungsbyn hela dagen och varit så nöjd mesta tiden. Jag har börjat sätta en flaska (2,5dl) med Vätskeersättning på pumpen varje natt och det kan var det som gör att hon mår bättre. Jag har inte en chans att få i henne den mängden vätska under dagen så jag fortsätter med pumpen ett tag så får vi se vad det slutar med..
Hon är fortsatt lite snorig och hostig men även det går åt rätt håll. Däremot så får hon någon form av gråtattacker som är lite läskiga och lite svårförklarade. Hon spänner sig och armarna far ut och hon blir tokspänd i hela kroppen och så kommer gråten/skriken. Hon tappar nästan andan av skriket. Och hon ser skräckslagen ut i ansiktet. Jag fundera i två olika banor, antingen att hon får ont någonstans, magknip? eller att det är en ny form av ep-anfall. Jag skall försöka fånga ett sådant på film och visa för läkaren. Det hela är väldigt skumt faktiskt. Det kan komma i precis alla situationer men jag märker att hon inte vill bli buren i sidled i famnen, det verkar trigga dessa attacker, utan hon vill hellre bli buren rakt upp.

Så nu ser jag fram emot en full dagisvecka för hennes del. Har upptäckt att jag har Vabbat i över en månad nu... :( Både jobb och hus har blivit lidandes..

Kram //M

1 kommentar:

  1. Vad skönt att ni är hemma igen, håller tummarna för en VAB fri vecka. Kram Pernilla (spyken).

    SvaraRadera