Hur berättar man en hemlighet...

...tror att vi just har gjort det!

fredag 3 augusti 2012

Som om vi inte hade å göra....

Ja, ni som känner oss eller som följt min blogg ett tag vet vid det här laget att om vi skall göra något, vad som helst, så är det lika bra att göra det ordentligt... Eller??
Vad syftar jag på nu då? Jo, efter mycket noga övervägande om vi skulle ha tid till en valpkull beslöt vi oss att para Flora och Hermes. Flora har gått i väntans tider ett tag och i förgår tittade valparna äntligen ut.. Å gissa vad! Det är inte en, eller två, eller tre valpar... Det är 15!!!!!!!!!
Ursöta och pigg allihopa men det finns inte en chans för lilla Flora att klara av att ge mjölk till hela gänget så nu nappar vi valpar fyra gånger per dygn! Flora tunnade ut väldigt under de sista dagarnas dräktighet, vilket med facit i hand inte är ett dugg konstigt! Å nu finns inte mycket kvar att ta av så vi hjälps åt att mata henne för hand varannan timme. Stackarn! Men hon är verkligen jätte jätteduktig med de små.
Om du eller någon du känner går i hundköpartankar så hojta till! Det här är första kullen av den här rasen som föds i Sverige så de är verkligen speciella hundar! Utställning, viltspår, lydnad, sällskap... Passar till det mesta! Urgoa familjehundar i lagom storlek! :)

Nåväl! Idag är sista dagen med Petö-träningen. Andréa som Signes konduktor heter är så stolt över Signe och hennes framsteg. Hon tycker verkligen att Signe gör stora framsteg hela tiden. Å jag kan inte mer än hålla med. Signe behöver en hel del övertalning för att orka med övningarna och för att komma igång gå kämpa men när hon väl förstått vad vi vill så jäklar i min låda vad hon kämpar!
Duktiga duktiga lilla Signe. Jag är så otroligt stolt över henne!
Signes sjukgymnast på hab har semester två veckor till men så fort hon är tillbaka så skall jag jaga henne å se till att vi får hem lite nya hjälpmedel. Signe vill upp å stå och hon vill gå och hoppa, så någon form av gåhjälpmedel/gåstol tycker jag att vi behöver nu! Skulle även behöva en "skumgummirulle" att träna krypställning med och så en mindre gymnastikboll.
Vi får väl se vad de kan hjälpa oss med!
Jag kommer att sakna Petö-träningen enormt. Man blir så inspirerad när man får hjälp och ser vilka resultat det ger. Men de är så lätt att halka ner ett steg mellan träningsomgångarna och inte pusha Signe lika hårt längre, fastän jag så tydligt ser vilket resultat pushandet ger! Men så är jag ju rätt ensam om att träna henne, Henrik har inte en chans att närvara vid petöträningen och han är ju knappt hemma alls nu för tiden så att få honom att hjälpa till med träning är en utopi. Så det är klart att det kan vara svårt att hålla flaggan i topp hela tiden, men vi får göra så gott vi kan.
På inrådan av Andréa så skall jag kontakta Move & Walk i Stockholm och se om vi inte kan få komma dit mellan gångerna för lite extra träning, dessutom håller jag på att undersöka om Alla Sinnen i Mariestad kan vara något för Signe. De jobbar med reflexintegrering och jag tror att det skulle kunna vara något för pluttan.
Träna, träna, träna och sök information, sök information, sök information... Livets timmar spenderas verkligen annorlunda som mamma till ett funktionshindrat barn.

I helgen blir det ridning för tjejerna! Det har jag bestämt nu!!!
Skulle egentligen varit ner till Blekinge för en stor släktträff då min farfar fyller jämt, men eftersom Signes sista träning är idag så vill jag inte missa den, och att dra ner i kväll eller tidigt i morgon det gör jag inte. Orken tryter när det gäller "så stora projekt". Det hade varit fantastiskt kul att träffa alla kusiner igen, var så många många år sedan vi alla träffades men tyvärr....  :(

I onsdags blev Signe kallad på EEG igen. Jag har ju varit i kontakt med Signes läkare igen och påtalat att hon mår bra på dagarna men att "något" stör hennes sömn på nätterna. Hon är inte sig själv när hon är vaken på nätterna. Uppspärrade ögon, snabb andning och stel/flackande blick. Hon ler så fort hon ser mig men det är inte hennes vanliga varma leende. Det här är något annat!
Den här gången gav man Signe en liten dos sömnmedicin före och sov, det gjorde hon, i nästan ett dygn! :) Väntar nu med spänning på vad EEG't visar... Hoppas det visar "något", annars blir det svårt att komma vidare med hennes problem känns det som...

Avslutar med lite bilder på både Signe, Hilda och valpar!
Kram till er alla!!
/M

Hilda på stranden! Hon ÄLSKAR att vara i vattnet och hon vill gärna ut på det djupa!

Signe "elektrodressar" Visst syns det att hon gillar sin träning!

Upp med huvudet Signe!

Socialisering med hundar är viktigt när man bor som vi gör! :)

Den stolta modern Flora!


Hela gänget! Här ett dygn gamla.

Hilda har fått så långt hår så vi provar alla olika sätt att få undan det.. Här har hon fått ett jättefint pannband av "tant Anna" :)




1 kommentar:

  1. Grattis till tillökningen, hoppas att alla valpar mår bra. Roligt att läsa om flickornas framsteg. Hoppas ni får en fortsatt bra helg. Kram Pernilla (spyken).

    SvaraRadera