Hur berättar man en hemlighet...

...tror att vi just har gjort det!

måndag 30 juli 2012

Det rör på sig...

Ja, nu har det äntligen börjat lossna när det gäller en hel del olika saker.

Till en början så har Henrik ÄNTLIGEN fått ensam vårdnad om tjejerna!! 
Dock har det inte gått helt smärtfritt då tingsrätten skickade ut att berörda parter hade rätt att yttra sig om Tingsrätten kunde fatta ett beslut baserat på de uppgifter tingsrätten hade fått in. Svarstiden var satt till den 16 Juli. Efter det datumet var jag lovad en snabb handläggning och ingen utdragen tid pga semestrar. Så den 17 Juli ringer jag för att höra när de kommer att ta upp ärendet igen och får då till svar att man vill vänta till den 10 augusti!!!!!!!!!!! Den stackars tjejen i luren fick höra en allsköns långr ramsa med inte så snälla ord där jag utan förbehåll beskrev exakt hur urusla jag tyckte att dem var som gång på gång försenade vårt ärende, hur de hellre brydde sig om sina kafferaster än att två ettåringar fortfarande står utan vårdnadshavare och så kunde jag ju inte låta bli att nämna att en JO-anmälan var på väg... Arg som ett bi var jag!! Det formligen kokade i mig.. Jag har haft ett enormt tålamod med alla rättsliga instanser so far, men nu brast det! 

Den 25:e Juli får vi ett brev på posten att Tingsrätten har tilldömt Henrik ensam vårdnad! Hoppsan! :)
Dock tar det tre veckor innan domen har vunnit laga kraft som det så fint heter.... 
Så nu är ansökan om barnbidrag inskickat. Föräldradagarna får vi ta först när skatteverket gjort klart sin registrering och det kan inte ske fören domen vunnit laga kraft, alltså typ 14 augusti.
Ansökan om vårdbidrag är inskickad idag och nästa vecka ringer jag till kommunens LSS-handläggare för att diskutera avlösning! 
Dessutom är närståendeadoptionsansökan också inskickad!
Så nog rör det på sig!

En annan sak som rör på sig är Signe. En veckas Petö-träning ger resultat på resultat. Vi hårdtränar nu sittande och krypande och idag tog hon två kryptag nästan alldeles själv! Hon är jätteduktig med sina ben men har det väldigt jobbigt med armarna och huvudet! Men jösses amalia vad hon kämpar! Det är en fröjd att se vilken vilja hon besitter! Hon går från klarhet till klarhet och hon är alltmer tydlig att tyda, åtminstone för mig! ;)
Hon tränar på att rulla runt och även om det är lång väg kvar så finns det där. Det är egentligen motivationen som brister mest, jag tror säkert hon skulle kunna komma ännu längre i träningen om man kunde motivera henne lättare. Hoppas så att det blir lättare med den biten när hon blir äldre. Vår konduktör Andrea är jättenöjd med hennes framsteg. 
Önskar bara SÅ MYCKET att hon skulle få träna oftare och mer regelbundet!

Vi har dessutom kommit igång med elektrodressen. Ni vet de där elektroderna jag skrivit om tidigare. Det är lite bökigt å få till allt och Signe är väl inte allt för glad i sladdarna som hänger ner från benen och ryggen men hon somnar oftast efter en stund. Vi håller på i hela en och enhalv timme så det gäller att planera sin tid. Hon kan visserligen röra sig och så med elektroderna på men det är endå lite bökigt med hanteringen av henne när hon är uppkopplad. Men vi vänjer oss nog allt mer! Härligt att vara igång med allt vad träning heter!

Hilda rör på sig något alldeles enormt. Hon är aldrig still, inte ens när hon sover! :) Upp å stå och klättra på precis allt!! Super arg när hon inte lyckas! Tar sig fram längs möbler å annat.. Fullrulle hela tiden! 

Nu går snart ögonen i kors på mig och det gäller att samla på sig så många nattimmar som möjligt för man vet aldrig när Signe har tänkt att vara vaken halva natten..

Några bilder till kan vi väl bjuda på!

Ha det gott! Kram M

Kul på jobbet!

Hildas första tur på hästryggen!

Även Signe fick komma upp på hästryggen! Perfekt träning för hennes balans och bålstabilitet!

Signe och kusin Olof busar! 


1 kommentar:

  1. Maria, du är så fantastiskt duktig med dina barn och de strålar av lycka. Du är helt klart på min idollista (som för övrigt är väldigt kort då jag inte är så mycket för sånt egentligen) :D
    Många många kramar till er och massor av styrka!/Anu

    SvaraRadera